Grottkvinna. Utan indisk mat.
Jag tänkte laga lite currygryta; inget konstigt med det. Gick till affären. Först kunde jag inte hitta mango chutneyn. Inget konstigt med det heller, jag har inte vant mig om vid hur affärerna är ordnade här än. Ringer min söta man, han har inte heller någon aning. Letar. Hittar inte. Frågar en inkompetent jävla kärring dam som arbetar i affären. Hon har aldrig hört talas om mango chutney.
Kom igen nu. Vi pratar inte precis om något obskyrt. På Ica i hålan där min mamma bodde kunde man få tag på två olika märken.
Kvinnan kommer tillbaka. Hon har kollar i datorn. De har inte mango chutney. De har ingen chutney alls.
Jag svär och talar om att jag aldrig kommer handla där igen, får promera en halvtimme till, och kan inte köpa äpplen.
FörbannadejävlaidiotkukhuvudinkompetentajävlaSKITAFFÄR! AAAARRGGHHHH!!
::kisspaus::
Jag tror mig ha fattat att du är nånstans i USA, men var nånstans då?
Comment by åsiktstorped-micke — February 9, 2007 @ 13:23
Micke: Seattle. Vanligtvis världens trevligaste plats, men ibland blir man frusterad.
Comment by Anna — February 9, 2007 @ 23:10
Frasiers hemstad! Coolt. Jag är glad att jag fått en bloggkompis där.
Comment by micke — February 10, 2007 @ 02:49