Jaha. Jobbintervjun gick… ja, hur gick den egentligen? Jag har ingen aning, den var så olik alla andra intervjuer jag varit på (fyra?) Inga standardfrågor, inga försök att luska ut min personlighet, bara sitta ner och prata webbdesign¹. Vilket var kul. Men jag har verkligen ingen aning om hur det går.

Eftersom maken varit snäll nog att skjutsa mig ner till Tacoma tog vi oss till PLU och vandrade omkring på campus ett tag. Olyckligtvis a) hade jag tjejskor på mig och hade därför skoskav efter c:a fem minuter. Vad fan ska klackar vara bra för? Jag hatar att behöva ta små prydliga steg; jag är inte gjord för prydlighet. Docs, tack. och b) var det spring break, vilket betyder att alla studenter var borta och intilliggande butiker stängda. Vi tänkte hälsa på lite personal vi kände, men de var tillfälligt försvunna i andra affärer, så det blev inget av det heller. I vilket fall har jag inte vandrat omkring på PLUs campus sen i maj 2005, så det var en otroligt konstig känsa, som förmodligen hade varit ännu konstigare om det varit fullt av studenter jag inte känner överallt. Dessutom var resan ändå inte bortkastad, eftersom vi åt lunch på India Mahal. Jag har käkat indiskt mat i Seattle, i halva Sverige, och t.o.m i London utan att hitta mat som ens kommer i närheten av en liten ful restaurang i Tacoma. Yum. Himmelen.