Det är lite ironiskt. Eller, förresten, det är jätteironiskt.

Jag har undvikit melodifestivalen och eurovision så länge jag haft ett fritt val. Visst, vi kollade när jag var liten, vad är mer småbarnsfamiljsfredagsmys? Med lite nynnande övertalning kan jag till och med minnas ngt senare bidrag, inlärda med grannarna innan tonåren tog vid. Då, förr i tiden, då melodifestivalen fortfarande var skittöntigt. Sen hände något, jag vet inte vad. Alla andra började kolla. Ironiskt, visst, men de kollade. En bara sak med att flytta utomlands var att slippa bli tvingad att kolla på pinsamma föredettingar eller wannabes i konstiga kläder - men finalen slapp jag aldrig, eftersom den inträffade efter terminsslut, när jag kommit hem. Jag har musikintresserade vänner, så jag slapp inte undan.

Förren nu. Och som jag njöt! Jag undvek varje nämnande av eländet på tidningarnas hemsidor. Men så går the Ark och vinner, puckona. Jag vet inte hur jag skulle kunna slingra mig ur att kontrollera, i direktsändning, hur det går för dem. Så här sitter jag. På andra sidan jorden. Med eurovision.tv bokmärkat, popcorn planerade och KJ hitbjuden, och jag ska sitta och lida mig igenom alltihop och hålla tummarna för arkarna mitt på blanka eftermiddagen.

Typiskt.