Komparativa tandläkarstudier
Ja, alltså, inte studier till tandläkare utan studier av tandläkare; komparativa eftersom jag jämför svenska och amerikanska dyliga yrkesutövare. Jag var nämligen och undersökte käften i torsdags, (en upplevelse som hade varit mycket angenämare om jag inte vaknat med illamående och magont) och kommer att, av andlegningar som jag avslöjar lite senare, få återkomma mycket snart.
Först var det frågan om vart jag skulle. Jag hittade ett ställe via internet, ringde och kollade och bokade tid. Min försäkring täcker undersökningar, så jag betalar faktiskt minde än vad jag skulle ha gjort i Sverige - 25 dollar mot c:a 500kr. Väl på Ballard Family Dentistry (som alla bara hänvisade till som "Dr. Su’s office") var alla lika trevliga som folk alltid är här. Var mkt lättad över detta, då jag som liten var lätt nervös varje gång jag var tvungen att frottera mig med stränga tandsköterskor och tandhygienister.
Andra intrycket: det gör ondare. Helt irrationellt; smärtnivån har inget med nationalitet att göra, det beror på den kombinerade effekten av att vara gammal nog att ha tandsten och inte ha varit hos käftis på nästan två år. Mycket är samma: sköterskor och hygienister är alla kvinnor, de petar och tar kort och har sig, och sedan kommer den (manliga) tandläkaren, tittar på röntgenbilder och säger "Hmmm", kollar runt i munnen och förkunnar sin dom. I mitt fall: de tre kvarvarande visdomständerna måste* ut. Vilket ger mig en utmärkt chans att jämföra ännu mer.
I februari 2006 plockade jag, efter arton månaders kö, ut en visdomstand på odontologen i Jönköping. Jag fick:
- Tjata för att bli halvsövd, men fick aldrig riktig narkos
- Recept på ett paket Ipren 600mg
- Betala några tusen (var hög på lugnande de fick ge mig; mamma betalade)
I februari 2008 ska jag plocka ut tre till, efter ingen kö. Jag får:
- Bli halvsövd på rutin
- Fyra dagars doser Vicodin** (YAY!)
- Två veckors antibiotika för att undvika inflammation
- Steroider mot svullnaden
- Något mot illamåendet man kan få av Vicodin
- Betala c:a 1000 dollar efter att försäkringen betalat sitt***
Det gamla landet får ursäkta, men jag uppskattar när min smärtkänslighet tas på allvar. Varför inte göra det så bekvämt som möjligt? Round tandläkare: Sverige - USA : Noll - ett
Efter vad jag har hört är dom mer generösa med mediciner i USA än i Sverige generellt. Det är väl kanske inte alltid bara positivt.
Och TUSEN dollar är väl ganska mycket pengar?
I övrigt verkar det ju betydligt bättre att gå till tandläkaren där borta.
Comment by Emelie — January 19, 2008 @ 01:23
Jo, det stämmer - och det är klart att det inte alltid är positivt - men i just det här fallet -att jag fick lite starka ipren efter var som faktiskt var en operation - tycker jag att det funkar bättre här. Samma sak en annan gång - en av mammas vänner berättade förra hösten att när hennes man låg döende i ngn form av cancer i magtrakten, fick han knappt ngt morfin eftersom de hade policy på att inte ge p.g.a att det är beroendeframkallande. Han hade max två veckor! Pappa hade mer tur, han fick all smärtlindrande i världen (han hade cancer med skelettmetastaser) men att låta bli att ge på princip?
Jag tror mamma betalade mellan tre och åtta tusen kr för min operation i Sverige, så ungefär samma med tanke på att jag plockar ut te tänder nu. Käkkirurgi kostar multum i Sverige med.
Comment by Anna — January 19, 2008 @ 11:10
Själv har jag inte hunnit med tandisbesök än i det nya landet (borde boka tid asap men….drar nog på det lite till pga min tandläkarskräck). Maken har dock varit på besök och gått några gånger, han var helt lyrisk efteråt. Dels pga priset och dels pga bemötandet och hur väl de tog hand om en och liksom tog en på allvar (vilket inte alltid är fallet i Sverige). Så jag är inte alls förvånad över din fina erfarenhet, rounden tandläkare Usa-Sverige vinns helt klart lätt av USA, så är det bara.
Comment by Anne — January 28, 2008 @ 09:51