Sitter på jobbat, utan tillgång till hemmet eller bilder därav, så det blir fulkollagetajm.

Kommentar: Jag har generellt svårt for glossies; de riktar sig aldrig till mig iallafall, jag har inte pengarna de kräver (både i eget pris och i prisklass på det de marknadsför) och jag orkar inte 87% reklam. Seattles kanske främsta glossy, Seattle Metropolitan (The Stranger sade det bäst: "In its debut issue, Seattle Metropolitan magazine announced that "It takes a village — University Village — to marry hunting and gathering with sophistication." This is obviously a dumb sentence, but it functions as a mission statement for Seattle Metropolitan: work in a stupid reference and then link that reference to stupid shit you can buy. " ) är for den sortens manniskor som inte enns bodde här för tio år sedan (nej, jag vet att jag inte gjorde det heller.) Jag har försökt läsa tjejtidningar, bara för att inse att MacWorld är trettio ggr intressantare. Förutom de nedan läser jag ibland PhotoShop User och liknande ibland (men generellt är designtidningar för jävla pissdyra) och jag planer att börja prenumerera på en recepttidning för vetetariskt mat, för gud vet att vi behöver inspiration.

Bitch Magazine - A Feminist Reponse to Pop Culture. Jag älskar Bitch. Den är Bangs ngt mindre intellektuella, mer stöddiga lillasyster.

Wired läser jag på gymmet, det är den enda rimliga tidningen där, bland skvallertjafs och fitnesstidningar.

The Stranger ar en av Seattles två gratisweeklies i tabloidformat, med tydlig vänstervridning. Inte alltid av toppkvalitet, men alltid underhållande. Är även hemvist åt Dan Savages brillianta sex/relationsspalt Savage Love, som även publiceras i dussintals tidningar över hela USA.

BUST -  Mindre uttalat politisk än Bitch, mer tjejtidning fast med hjärna. Smart hjärna.

Seattle Weekly  - Ungefär som The Stranger, fast lite mindre hysterisk. Har världens bästa Ask an Uptight Seattleite .

Igår var det soligt. Sen regn. Sedan soligt, och sedan började det hagla. Efter det avbröts vår internetuppkoppling p.g.a snöfall, och just då kom åskan. 

Det kanske bara inte är jag som går på droger just nu?

Som sagt, de snålar inte med medicinerna här.

Fr. höger:  1) mot illamående 2) mot värk (fungerar skitbra), kan orsaka illmående, därav 1. 3) Lugnade, före operationen. 4) Antibiotika, mot infektion. 4) Mot svullnad.

Uppdatering: Jag lever. Nu vet ni det.

En sak som var mycket bättre en förra gången är att jag faktiskt har en helt fungerade minneslucka. Jag minns mottagningen, att käftis sa ngt, att jag fick tabletter och näringsdryck efterråt, och sen vaknade jag på soffan klockan fyra i eftermiddags.

Nu är jag dock ngt stenad på vicodin (engelsk info) ; själva drogeffekten är inte lika start som folk har sagt, jag är bara väldigt, väldigt trött. Och fumlig, i både kroppen och hjärnan. Dock tusen ggr bättre än värktabletterna jag fick i Sverige, jag känner i princip inte tre stora sydda hål i munnen. Någon annan gång ska jag med koppling till detta prata om relationer till smärta (ömma modern tyckte det var "ganska onödigt" att ta ett morfinderivat bara för att de skurit upp munnen på mig; vi brukade ofta gräla om smärta; för en gängs skull var det jag som var relativisten.)
 

Hittills fungerar alltså bra, ni får snart se bilder på mina tretusen medicinska preperat. 

(Jo, en sak till: när jag vakande på sofffan hade jag en typisk tupplurs-rännil på haken , dock ej saliv; blod. Det var kul.)

Hade äntligen klurat ut nya försäkringen och ringde tandläkarmottagningen för att göra en ny kostnadsberäkning. Vi har tid på torsdag, sa de.

Jaha, sa jag. Den tar jag.

Så på torsdag ska de skära i mig, sen ska jag vara drogad några dagar. Vi får se när jag skriver härnäst. 

Åsa kommer väl sky mig som pesten efter det här (fondväggen är iallafall inte med på bilderna, whew), men jag bestämde mig för att haka på Show and Tell, en utmaning som åker runt bland utlandssvenskarna i bloggosfären. Lite. Fast jag följer inte reglerna, jag stjäl Annes före och efter-tema istället. Ok: Mycket heminredning - medelklasstanter är vi allihopa - men tro mig, man kan behöva lite svenskestetik när man regelbundet utsätts för blommiga dushdraperier med volanger och heltäckningsmattor i badrummet. Beuh.

Okej.

Badrummet  -före är precis när maken flyttade in. Efter är för ngn månad sen. Vi har målat det gula vitt, satt in skåp, växter, speglar, draperi… Numera hänger dock toapappret på en krok uppe vid taket, då en viss griskrokodil käkar det till frukost annars (husdjur mentioned! åsahatpoäng #2; check.)

Sovrum - före är när förra hyresgästen bodde här. Efter är i februari- vi har målat det gula porrrött, flyttat in en jättegammal säng ärvd fr. makens farföräldrar, en gammal kista, satt upp tavlor och klockor och bilder (och en karta över Londons tunnebanesystem som skymtar fram i ena hörnet), samt en jättespegel och två stora bokhyllor som inte syns på bilden. Sedan dess har vi även satt upp persienner.

Ni får inga bilder på vardagsrummet/köket, eftersom jag inte har ngn bra bild på köket, och ingen aktuell av vardagsrummet med vinkel motsvarande de gamla bilderna. Ni får en kaktusbild istället.

Fina kaktusar. 

Jag lär mig aldrig. Det blir alltid (bara tre exempel de senaste dagarna) att jag ger mig in i diskussioner jag vet bara kommer att göra mig arg. När de sker på skriven svenska blir det än värre, eftersom jag måste skriva med ascii (tangentbordet på jobbet är trasigt) och allt blir bara jobbigt. Jag vet inte vilket som är värst, riktigt dumma människor eller smarta typer med ett litet gäng skumma åsikter/kunskapsluckor. Eller särskrivning - jo, det är särskrivningar (HERREGUD HUR JÄVLA SVÅRT ÄR DET ATT TÄNKA EFTER INNAN NI SKRIVER BETAL KORT ELLER JÄTTE ROLIGT? Ni skadar min själ! Men det kanske bara är för att det är den enda sortens fel jag inte gör i skrivet språk numera.*)

::kisspaus::

Nu var det ju inte det jag skulle prata om. Idag ska vi prata om inställd Sverigesemester. Det var nämligen tänkt att vi skulle till Sverige i augusti, hälsa på mamma, visa maken en smålandssommar, gå på Winnerbäckkonsert (första prioritet, givetvis), och käka smågodis. Så inte; den svaga dollarkusen på sistone, i kombination med CSN och tandläkarräkning och det faktum att vi borde köpa biljetter nu, eller helst i förrgår, gör det ekonomiskt omöjligt. Med makens nya jobb (hurra igen! Han börjar den tjugoåttonde) kommer liknande grejer inte att vara ngt problem i framtiden, men som det ser ut nu skulle det inte funka ens med hjälp fr. mamma och med tömmande av just-in-case-kassan. Vi tar en långhelg i Portland eller kanske t.o.m San Fransisco (troligen inte), istället vet inte ens om maken har hunnit arbeta ihop till semester i sommar. Ömma modern kommer inte att blir glad, men det finns inget att göra åt det; snarast är det skönt att ha bestämt sig och slippa gå och ha panik för hur fan pengarna ska räcka till mat. Men ändå. Snyft. Stackars mig. Ingen konsert.

Sluta titta så där konstigt, det är synd om mig! 

1) Maken fick jobbet, Jippie!

2) Tätortstimotej håller på att flytta. Det är inget som kommer att påverka er alls om ni kommer hit via bokmärke eller egna länkar, och ni som läser via RSS-flöde kommer att bli påminda när det är dags. Det kommer dock att ta lite tid, eftersom blogsome from hell envisas med att inte låta mig exportera mina inlägg, så jag migrerar allt manuellt = blä. Mer senare m.a.o.

Maken har en intervju för ett riktigt jobb på torsdag, så skulle ni vilja hålla tummarna då vore det snällt.

Jag är jävligt less på att betala hela hyran.