Inställt
Jag lär mig aldrig. Det blir alltid (bara tre exempel de senaste dagarna) att jag ger mig in i diskussioner jag vet bara kommer att göra mig arg. När de sker på skriven svenska blir det än värre, eftersom jag måste skriva med ascii (tangentbordet på jobbet är trasigt) och allt blir bara jobbigt. Jag vet inte vilket som är värst, riktigt dumma människor eller smarta typer med ett litet gäng skumma åsikter/kunskapsluckor. Eller särskrivning - jo, det är särskrivningar (HERREGUD HUR JÄVLA SVÅRT ÄR DET ATT TÄNKA EFTER INNAN NI SKRIVER BETAL KORT ELLER JÄTTE ROLIGT? Ni skadar min själ! Men det kanske bara är för att det är den enda sortens fel jag inte gör i skrivet språk numera.*)
::kisspaus::
Nu var det ju inte det jag skulle prata om. Idag ska vi prata om inställd Sverigesemester. Det var nämligen tänkt att vi skulle till Sverige i augusti, hälsa på mamma, visa maken en smålandssommar, gå på Winnerbäckkonsert (första prioritet, givetvis), och käka smågodis. Så inte; den svaga dollarkusen på sistone, i kombination med CSN och tandläkarräkning och det faktum att vi borde köpa biljetter nu, eller helst i förrgår, gör det ekonomiskt omöjligt. Med makens nya jobb (hurra igen! Han börjar den tjugoåttonde) kommer liknande grejer inte att vara ngt problem i framtiden, men som det ser ut nu skulle det inte funka ens med hjälp fr. mamma och med tömmande av just-in-case-kassan. Vi tar en långhelg i Portland eller kanske t.o.m San Fransisco (troligen inte), istället vet inte ens om maken har hunnit arbeta ihop till semester i sommar. Ömma modern kommer inte att blir glad, men det finns inget att göra åt det; snarast är det skönt att ha bestämt sig och slippa gå och ha panik för hur fan pengarna ska räcka till mat. Men ändå. Snyft. Stackars mig. Ingen konsert.
Sluta titta så där konstigt, det är synd om mig!
Trist, trist med utebliven Sverigeresa. Men kanske ändå skönt och en lättnad att ha tagit ett beslut och nu kunna leva och rätta sig efter det och veta vad som gäller. Sverige finns kvar, lösgodiset likaså. Bättre och andra tider stundar i framtiden. Somrarna här är ju kanonfina så ur den synvinkeln kommer ni ha det gott. Jag vet inte om jag/vi åker i sommar heller, beroende på en massa anledningar. Resorna är verkligen asdyra, det är de. Det billigaste jag hittat är runt 1000 dollar/person. Det kanske går hitta billigare från Seattle dock, vi flyger ju från Portland.
I alla fall, jag skrev det aldrig på min blogg i en svarskommentar till dig, men det vore jättekul om du satte upp bilder på ert hem (även som halvklart), det vore skoj se och jag är säker på det är väldigt mysigt för du verkar vara en mysig tjej och en mysig tjej bor mysigt :)
Särskrivningar går du tydligen igång på, man ska inte mucka med dig vad gäller det märker jag ;) Bäst att tänka till en extra gång innan man skriver i fortsättningen…
Comment by Anne — April 14, 2008 @ 15:09
Det blir kanske bilder :)
Just dig och särskrivningar tror jag inte jag haft problem med (undantaget den där gången med Show&Tell-temana :) ), du skriver klart godkänt (herregud, jag har läst igenom mina gamla inlägg; ibland undrar jag vad sjutton jag har haft i huvudet.) En del andra utlandssvenskar får mig att vilja gråta blod :/
Men gud vad jag är ledsen att jag missar konserten.
Comment by Anna — April 14, 2008 @ 15:25